Bebisfabriken

Nu har vi varit inseminerade i 5 dagar och vi letar tecken för fullt för att det ska ha lyckats. Än så länge är det ganska dåligt med sådana. Men ett finns, K har mått illa i ett par dagar nu. Vi hoppas att det är ett bra tecken.
Annars är det mest jag (M) som har tecken, ont i livmodern, humörsvängningar, plötligt gråt osv osv.. skengravid eller också är jag väldigt empatisk och snor alla symptomer från min älskade K.

Konstigt nog känns det mindre jobbigt att vänta i två veckor på resultatet på gravtestet än på ägglossningen, men jag vet att om testet visar negativt så kommer vi bli fruktansvärt besvikna. Men för att använda min sambos favoritcitat "bryt ihop och kom igen"

Det blev ingen glad gubbe idag heller. Närmar sig lördag nu...... Och följer jag samma cykel som innan så är det stor risk för att nästa ägglossning blir på midsommarafton eller återigen lördagen alltså midsommardagen. Kanske inte blir några försök innan sommaren trots allt.

Nu är vi igång och testar för fullt. Förra månaden kom stegringen på dag 13. Månaden innan det så missade vi ÄL. Men stegringen va då varken på dag 13 eller 14. Så jag hoppas nu att det kommer på torsdag eller fredag så att vi äntligen kan få komma igång med våra försök. Bara det inte blir lördag så är jag nöjd. Det är lite synd att dom inte kan hålla öppet ett par timmar på helgen oxå så att man inte missar en månad.

En annan rolig grej som hänt är att jag fått nytt jobb!! Hade tänkt stanna på det jag har tills vi fått barn men jag vill inte vara kvar där pga olika omständigheter så jag har sökt 5 jobb och fick det första som jag fick komma på intervju på. Så igår blev det champagne till middagen här hemma =)

Nu hoppas vi att vi får tillfälle att fira snart igen.

//K

Idag kom äntligen mensen som vi gått och väntat på. Nu är det bara att hålla tummarna för att stegringen blir på dag 13 även denna gång. Vilken dag som helst förutom dag 14 går egentligen bra. Dag 14 är en lördag och det vore jobbigt att missa chansen även denna månad. Som sagt så suger denna väntan. Sommarstängningen närmar sig med stormsteg och missar vi även denna månad pga en lördag så kanske vi inte hinner starta innan sommaren. Men men - man får vänta och se. Veckan och nästa helg är det fullt upp så tiden går nog snabbt i alla fall.

//K - i väntans tider.

Igår hade jag (M) lönesamtal på jobbet, efter mötet frågade min chef mig hur det gick med allt. Berätta om det jobbiga med vänta och rädslan för att vi ska misslyckas och att vi inte berättat för våra familjer att vi kommit så långt i försöket att få barn. Hon var tyst ett tag sedan sa hon att det är viktigt att ha folk runt omkring sig att prata med och att jag skulle ringa henne om det var något, eller om jag bara kände att jag behövde prata av mig.
Måste säga att hon är underbar och väldigt stöttande och det värmer lite att veta.

Just nu försöker vi se till att ha saker att se fram mot, så vi har bokat in några konserter och föreställningar som vi ska se i höst för att få bort focus på hela "skaffa barn grejen" något annat att se fram mot. Kanske inte är direkt samma sak, men det hjälper lite.

Pratade med en av mina bästa vänner igår, hon fick sin efterlängtade bebis för ca 2 veckor sedan. Hon och hennes sambo har försökt få bebis i många år och till slut visade det sig att hennes pojkvän inte kunde få barn. Så dom åkte till danmark och inseminerade, och dom lyckades på andra försöket. Så visst finns det hopp! Även om det kanske kommer ta flera försök för oss så finns det hopp. Gäller att hålla fast vid det och inte alltid se den värsta utgången.

Men just nu pratar vi mycket barn och våra familjer måste tro att vi är lite koko efter som dom tror att vi ska vänta i ett par år till. Alla meningar börjar i princip med "om vi får barn... " och avslutas med "ja om ca 2-3 år förstås" Dom tycker vi ska sätta igång omedelbart och vi säger "näää" om dom bara visste hur rätt dom har.

Idag är jag tillbaka till jobbet efter en dags semester pga läkarbesöket i fredags och sen två dagars sjukfrånvaro pga krocken jag råkade ut för förra veckan. Ryggen ville inte riktigt som jag så jag blev hemma. Vilket va ytterst skönt i och för sig. Är lite less på jobbet just nu. Är svårt att fokusera på något alls just nu känns det som förutom ägglossningar och mens och räkna dagar och hoppas på att undvika fel dagar. Det är jobbigt med denna väntan och då är vi bara precis i början av denna resa som om man har otur kan bli väldigt lång. Lider med alla blogg kamrater som inte får sina efterlängtade plus och hoppas på att dom kommer snart!!

Det här med att vänta är inte riktigt min grej. Jag tycker om när saker händer på en gång men den inställningen får man lägga åt sidan här i Bebisfabriken. Men det tär på en att vänta. En bra sak är att vi har mycket inplanerat både nu i maj och i sommar och lite även till hösten så man har nåt att se fram emot i alla fall. Så vi får försöka fokusera på dom sakerna istället för att räkna mensdagar =) I helgen blir det landet och eventuellt bygga lekstuga och sen har vi en hel del andra projekt där så det blir nog återvinningen åtmindstone ett par gånger.

//K

Nu har vi gjort klart alla undersökningar som ska ske innan. Vi hade tänkt börja med inseminationer i måndags, men K:s ägglossning lurade oss och kom på lördagen istället. Så Nu blir det till att vänta igen.

Jag minns att jag läste en bok för flera år sedan som handlade om en kvinna som försökte få barn med sin man. När dom inte lyckades börjad en lång kamp med insemination och IVF osv. Hon blev lite fixerad och sökte tecken i allt som hände omkring henne. En gång såg hon en ensam skata sitta på vägen, och efter som hon hört att en ensam skata betyde otur medans två skator betyde tur började hon desperat jaga skatan ner för gatan för att den skulle hitta en kompis till slut... lite så känner jag också.
Jag hade lätt jagat skatan för att få tur efter en insemination!

Denna väntan är det som sliter mest, och oron för att det aldrig ska bli nåt. Men så länge vi har varandra så löser det nog sig, läkarna vet nog vad dom gör. Och en dag kommer vi förhoppningsvis ha vår lilla familj. Samma sak gäller alla som kämpar där ute för att nå samma mål som oss.

/M